Vad är OCPP?
- Pekka Tiainen
- 23 maj
- 5 min läsning
Uppdaterat: 25 maj
Det talas mycket om OCPP i dagens läge och vad som har hänt inom branschen på senaste tiden, men vad är OCPP egentligen?
Detta sommarinlägg är skrivet i tre delar, där vi tar en djupdykning in i OCPP:s hemligheter. Första stycket skall ge en generell överblick om ämnet, andra stycket handlar om tekniska detaljer och tredje och sista stycket talar om öppenhet och säkerhet. Du kan läsa så långt du vill eller orkar, men redan första stycket har det mest väsentliga i sig.
För oss är öppenhet inte ett val – det är en självklar princip. Wattery har alltid stått, och kommer alltid att stå, på öppenhetens sida
Vad är OCPP och varför skall jag bry mig?
"Den största orsaken till att använda OCPP är riskhantering"
Om man söker ett smart laddsystem menar man i regel att det ska gå att fjärravläsa och fjärrstyra. Det kräver anslutning till omvärlden, oftast till en laddoperatör. Anslutningen kan gå via tillverkarens eget gränssnitt, eller via ett standardiserat och öppet kommunikationsprotokoll som OCPP.
Fjärrhantering gör livet enklare: den automatiserar fakturering, underlättar användarhantering och gör det möjligt att åtgärda fel på distans.
OCPP står för Open Charge Point Protocol, alltså ett öppet kommunikationsprotokoll för laddstationer. “Öppet” betyder att specifikationerna är offentliga och att vem som helst kan bygga en kompatibel laddare eller backend, oavsett om det är ett Home Assistant-projekt i garaget eller ett företag som Wattery.
Den största orsaken till att använda OCPP är riskhantering. Om någon del av systemet slutar fungera eller försvinner från marknaden, kan den ersättas – oavsett om det handlar om laddaren eller systemet bakom.
Men alla OCPP-system är inte lika. Det finns många fallgropar men genom att välja en enhet som är godkänd av Wattery minskar risken för att något går snett.
Ska vi ta båten ut på djupare vatten? Ja, vi gör det.
OCPP-versioner, struktur och lastbalansering
De två vanligaste versionerna av OCPP är 1.6 och 2.0.1. Version 1.6 är fortfarande klart vanligast och den Wattery primärt använder. 2.0.1 vinner sakta mark och stöder bland annat standarden ISO 15118, vilket möjliggör plug & charge, tvåvägsladdning (V2G) och andra avancerade funktioner. Vissa av dessa går delvis att använda redan med 1.6, men mer begränsat.
OCPP är uppbyggt i moduler. Alla enheter innehåller Core-modulen, som säkerställer grundläggande funktionalitet: mätdata, användarinformation och laddsessioner. Utifrån detta kan man bygga ett enkelt system med autentisering och start av laddning. Faktureringen sker i backend (molnet), utanför OCPP.
Tillvalsfunktioner aktiveras via extra moduler:
Firmware Management, fjärruppdateringar
Local Auth List Management, lokal användarverifiering
Remote Trigger, fjärrkommandon till laddaren
Reservation, bokning av laddpunkt
Smart Charging, lastbalansering
I de flesta system med fler än ett par laddpunkter (t.ex. bostadsrättsföreningar, arbetsplatser) behövs lastbalansering. Utan Smart Charging-modulen kan ingen extern aktör justera laddarens effekt dvs. då är man låst till tillverkarens egna lösning, ofta via deras moln.
Därför kräver Wattery att alla godkända enheter stöder minst Core- och Smart Charging-modulerna.
Vill du dyka djupare? Låt oss fortsätta.
Vendor lock-in och datasäkerhet
Molntjänster marknadsförs ofta med användarvänlighet i fokus och det är inte utan orsak. Men det finns också en annan sida.
Föreställ dig att du har sparat viktiga dokument, foton och kunddata i molnet. Allt fungerar utmärkt... tills:
Leverantören dubblar priserna, eller
Tjänsten läggs ner som olönsam, eller
En bättre och gratis konkurrent dyker upp
Du vill byta tjänsteleverantör men inser att det inte går: det är omöjligt att flytta datan eller använda den någon annanstans. Samma risk gäller även laddare och backend-system om kommunikationen går via tillverkarens stängda molntjänst.
Därför Wattery kräver möjligheten till direkt OCPP-anslutning.
Vissa tillverkare erbjuder till exempel Bluetooth-baserade appar för konfiguration, men om tillverkaren försvinner, försvinner ofta även appen. Exempelvis erbjuder Vestel, Garo, CTEK och Harju Elekter laddare som kan nås direkt utan externa appar. Detta är dock inget absolut krav från Wattery.
Problemet blir ännu tydligare i system med master/slave-, gateway- eller edge device-arkitektur, där endast en enhet kan kommunicera med omvärlden och de andra är beroende av den. Vad händer med uppdateringar när leverantören inte längre är med i leken?
Alla molntjänster är dock inte ett problem. Garo Connect är till exempel en tjänst som gör jobbet enklare för både användare och installatör. Trots det kräver Wattery att det alltid ska finnas möjlighet till direktåtkomst till laddaren om molntjänsten skulle sluta fungera (vilket Garo har). Molntjänster är ofta utmärkta och förenklar vardagen, vi har inget emot moln i sig, bara mot luftslott som byggts så stängda att man inser att man är inlåst först när det är för sent.
Vi vet att kunder har kopplat slutna enheter till Watterys tjänst – rent tekniskt kan vi inte förhindra att ett OCPP-kompatibelt system kopplas in. Men vi lyfter aldrig fram dessa fall i våra diskussioner, och om någon frågar, upprepar vi alltid samma varningsord. Vi vill inte sitta där om fem år – eller fem månader – och behöva förklara varför öppenhet såldes in, men nu har blivit ett problem.
Vi diskuterar operatörsbyte varje vecka, när en potentiell kund ber oss om ett erbjudande till deras befintliga system. I vår har det varit ännu mer frekvent (Eways, Enersense, eChargie, Etrel). Tyvärr slutar det ofta dåligt när det handlar om slutna system.
Läs hur enkelt det kan vara att byta laddoperatör – när infrastrukturen inte är byggd som ett luftslott:
Om datasäkerhet:
Laddare är ur ett nätverksperspektiv att betrakta som “smutsiga” enheter oavsett tillverkare. Wattery analyserar noggrant vilka adresser enheterna försöker nå och varför.
Särskilt laddare med inbyggd 4G-anslutning kräver uppmärksamhet: vilken data skickas och till vem? På senare tid har det förts mycket diskussion om så kallade backdoors i energienheter som växelriktare och laddare.
Det finns tre typiska sätt att skydda sig:
“Foliehattsmodellen”: Ethernetanslutning där endast noggrant definierade domäner och portar tillåts
Basmodellen: Enheten är ansluten till internet via ett lokalt nätverk bakom hemmaroutern (WiFi eller Ethernet)
Eget SIM: Enheten använder kundens eget mobilabonnemang via teleoperatör
Var ändå vaksam och fråga tillverkaren vad som skickas över 4G, särskilt om laddaren är på ditt lokala nätverk. 4G kan också göras rätt – som hos Garo, Charge Amps och Malmbergs, där SIM-kortet kan tas ut om man så önskar.
eSIM gillar vi inte. Den tekniken försvårar oberoende åtkomst och strider mot Watterys principer om öppenhet och kontroll.
Vill du dyka ännu djupare?
Det här är vad vi gör på Wattery.
